Det närmar sig....
...ja vad är det som närmar sig? Jo, julen närmar sig, inget jag jag gör några större ansträngningar för, men den kommer....Madde flyttar om ca 2 veckor. Det känns konstigt, men skitkul på samma gång! Jag gläds med henne att hon fått jobb, men tycker det känns tråkigt att vi inte kommer att träffas så ofta....
.
Det pågår en inre dialog i mitt huvud:
-Herregud! Jag flyttade hemifrån när jag var 18, så det är fullkomligt naturligt att man vill bort. -Jo, men det blir nog bra, men tänk om hon inte trivs däruppe? -Men då får hon väl flytta hem igen då! Det är ju iaf inom Sveriges gränser. -Ja men...det blir ju lite ensamt.....för...mig... -Äh! skärp dig!....
Mammas lilla flicka......
I morrn är jag ledig, kanske skulle kolla in adventsstjärnor o.dyl. inför advent. Oftast står man där utan fungerande glödlampor och trasiga sladdar. Första advent tycker jag är lite mysigt med alla lampor och utegranar. Men nån julgran blir det inte här i år, känns inte motiverat...
.
Ja och inte blev det nåt rep i kväll heller! Det vill sig inte för oss....alltid nån som inte kan. Verkar hopplöst i helgen oxå...Skit!
.
Igår kväll var jag med om en häftig sak...Min bästa vän, som är ett medium, fick kontakt med min bortgångna lilla farmor....Ja ja!? tänker en del, sånt där hokus pokus...men det var det inte. Hon sa saker som inte går att bortförklara. Sen sa hon att vi (syrran o jag) skulle tända ett ljus hemma för henne, för då skulle hon lättare kunna ta kontakt...Så när jag kom hem skulle jag kolla på tv, och då tände jag ett halvt nerbrunnet blockljus.. Efter ca 10sek så slocknade det..det bara falnade...Jaha en ny tändsticka...samma sak hände...När jag skulle tända för fjärde gången ropade jag på Madde o berättade. Hon blev riktigt skakad men satte sig i fåtöljen...Jag tände och det brann o brann...i en halv min kanske..sen slockn'a det. Femte gången kom Alex ner och då, då brann det resten av kvällen....? Skumt!
Kommentarer
Postat av: syrran
kul att du fick en hälsning av lilla farmor, jag tycker att man kan känna hennes närvaro lite då o då.
Vi får fortsätta tända ljus...
Postat av: Pernilla
Jag tror inte det spelar någon roll vart våra "små" barn flyttar. De är som en måttstock på att tiden går och vilken tur att vi fick låna dom! Man kan bli tårögd för mindre!
Trackback
