Öregrund
Vi for som sagt till Öregrund igår kväll. Susanne var snäll och körde eftersom Alex inte ville. När vi kom fram gick vi till pizzerian Jakten och åt varsin pizza. Vi hade tur och fick ett ledigt bord i hörnet av terassen, så vi hade full koll på alla som passerade... Det regnade lite men vi satt ju under en stor segelduk!
Efter ett tag hörde Johan och Marie-anne av sig och vi blev inbjudna till deras båt på en drink (lr två!?). I båten bredvid fanns Per och Marlene, och de kikade oxå över. Trångt men hjärtligt, och många glada skratt!
Regnet upphörde passande nog när vi skulle gå mot öltältet. Därinne var det knökfullt. Ett coverband som heter Midnight Express spelade, och dom var riktigt bra.
Sen började jag ana oråd...tyckte att asfalten i tältet började bli väl blöt. Det plaskade när man dansade...och när jag kikade ut såg jag att det blixtrade som sjutton...
Vi bestämde oss för att åka hem och började gå mot bilen. Då spöregnade det, och åskan var riktigt nära. När vi kom fram till bilen fick jag för mig att jag skulle rätta till den ena vindrutetorkaren...ÅHH!! Varför skulle jag göra det? Den lossnade helt och jag fick inte tillbaks den...Regnet öste ner och blixtarna haglade....Anna försökte hon med, men till slut var vi tvungna att ropa på hjälp. En kille kom fram och efter lite möda grejade han det...PUH!!
Dyngsura åkte vi hem och jag möttes av två glada hundar.....
Efter ett tag hörde Johan och Marie-anne av sig och vi blev inbjudna till deras båt på en drink (lr två!?). I båten bredvid fanns Per och Marlene, och de kikade oxå över. Trångt men hjärtligt, och många glada skratt!
Regnet upphörde passande nog när vi skulle gå mot öltältet. Därinne var det knökfullt. Ett coverband som heter Midnight Express spelade, och dom var riktigt bra.
Sen började jag ana oråd...tyckte att asfalten i tältet började bli väl blöt. Det plaskade när man dansade...och när jag kikade ut såg jag att det blixtrade som sjutton...
Vi bestämde oss för att åka hem och började gå mot bilen. Då spöregnade det, och åskan var riktigt nära. När vi kom fram till bilen fick jag för mig att jag skulle rätta till den ena vindrutetorkaren...ÅHH!! Varför skulle jag göra det? Den lossnade helt och jag fick inte tillbaks den...Regnet öste ner och blixtarna haglade....Anna försökte hon med, men till slut var vi tvungna att ropa på hjälp. En kille kom fram och efter lite möda grejade han det...PUH!!
Dyngsura åkte vi hem och jag möttes av två glada hundar.....
Kommentarer
Trackback
